där borta mellan bergen

Nu far jag till Värmland ett par dagar. Jag ska hänga utställningen som jag gjorde i våras i missionskyrkan i Karlstad imorgon, och vem vet, kanske prata något om den senare i helgen. Men jag vet inte riktigt vad jag skulle säga. Bilderna talar så mycket för sig själva. jag tittar på dem och ser värmen hos de här tjejerna och vet vad glada de gjorde mig när allt annat var så jobbigt. Jag tror så mycket på dem och hoppas att nu när de tar examen här i dagarna så har de förhoppningsvis fått möjlighet att få sina symaskinslån och kan starta sina små företag och bli självförsörjande! Om de har tur kan de få sy skoluniformer åt någon skola och får komma igång ordentligt. Och jag hoppas att Estelina också får sina pengar trots att hon inte har några föräldrar som kan betala en insats. Jag hoppas att de får möjlighet att vara självförsörjande utan att behöva försörja alltför många andra. Jag hoppas att de inte får barn alltför tidigt och att när de får barn är det med en man som inte sticker. Jag hoppas att de överlever i ett distrikt där alltför många dör i hiv/aids. Jag hoppas att jag orkar åka tillbaka till bergen någon dag.