och jag känner, att sommaren är min

Sedan jag var i Karlstad senast har min mammas trädgård blivit alltmer en park. En myggig men oh så vacker park med stenlagda gångar, rosor, pioner och fruktträd. Just nu fläktar det där jag sitter under äppelträdet och det hindrar de små mordiska flygfäna en aning. Jag badar, läser, umgås med familjen och gör studentfirandeförberedelser.

Hade jag haft en kamera hade jag visat bilder på den blå irisen kring plommonträdet, den stora gula rosen som precis slagit ut bredvid den likaså blommande jasminbusken, bersån som har blivit ett grönt och rosa rum på sju år, pionerna som flödar över av färg och form och klematisen som klättrar över hela bersåbordet och som nog slår ut imorgon med kanske blå blommor mot det vitmålade järnet.

Häromdagen var vi i stugan och skulle klippa gräset. Gräsklipparen ville dock annorlunda och jag ägnade förmiddagen åt att slå med lien och sen simma i det otroligt varma vattnet i sjön. Älven är kallare, men ändå tjugotvå grader var det någon som sa häromdagen.