bokfynd

Mat och rödvin med mannen med de gröna fingrarna ikväll, mycket trevligt. Annars har det varit en fin dag. Jag vaknade, segade, klädde på mig, gick hemifrån, vände halvvägs till luthagsesplanaden (och ni som vet var jag bor vet att det är nära) och gick hem, det var för blåsigt och kallt och jag kunde inte riktigt komma ihåg vad det var jag skulle göra på carolina. Istället gick jag loss på adlibris och bokus bokrea! bra saker på bokus, en brödbok och ett engelsklexicon (istället för morfars trettio år gamla) och jättepocketrea på adlibris med ett och annat fynd. Det bidde sandra dahléns sex med mera, en bok av lisa gålmark, en om syskonen brontë och sen en till tror jag som jag inte kommer ihåg. Jag är säker på att det var nåt mer från bokus också, men det är som bortblåst!

Att sälja sin själ

Så här är det, En film går bra på den lilla kulturbiografen. Filmen är helt i linje med biografens filmer, knappast den svåraste och smalaste film som visats, men en bra film som många vill se, och den har gått länge. Filmen ligger inte på något av de små distributionbolagen, utan på ett av de stora stora. Det stora stora bolaget upptäcker plötsligt den lilla kulturbiografen och det faktum att den lilla kulturbiografen har stadens tredje största biosalong (jepp det sägs så i alla fall). Det stora stora bolaget tycker att vi ska få visa fler av deras filmer. Den lilla kulturbiografen blir glad eftersom de alltid kämpar för fler besökare, nya besökare som inte brukar gå där.

Sagt och gjort, på fredag är det premiär för en stor film med en stor stjärna. Det händer inte så ofta. På tv kan man se reklam för den stora filmen med den stora stjärnan. Men det är bra att få folk och pengar till den lilla kulturbiografen, och jag tror kanske att filmen ändå inte är det värsta som har visats. Men sen då? Snart kommer det ju en till film från det stora stora bolaget med en annan stor och folklig stjärna. En stor och folklig stjärna som är stor och folklig för att han brukar snubbla över saker och dra sexistiska skämt. Hur blev det så? Tjäna pengar är bra så att den lilla kulturbiografen kan överleva och klara av att visa smal film, men finns det kanske en risk med att sälja sin själ?

Idag har jag:

åkt skidor

klippt luggen igen. jag borde kanske ha låtit bli, den var snyggare igår.

ätit våfflor med S.

suttit framför datorn och väntat på att jag ska trycka på play och börja skriva ut intervju. Det har inte hänt än.

handlat bananer, hårnålar och annat livsviktigt tjafs.

Som jag ser det har jag tre alternativ för kvällen. 1. skriva ut intervju. 2. hänga framför tvn, sista chansen nu innan den åker ner i källaren igen. 3. gå och se jindabyne på fyris, så kan jag åtminstone skriva en rad om den imorgon på fyrisbloggen.

Jag brottas verkligen med de stora problemen idag.

jag tvättar i alla fall

Jag skolkar igen. Lördagen korkar ihop sig till studiedag (och inte skolvarianten där det innebär friluftsaktivitet utan studier som i studier som i studier) och jag får skylla mig själv som har tappat disciplinen. Men varför i hela fridens namn får jag inte ha sportlov? Nänä. När solen lyser på snön och det är perfekt skidväder, då är jag självklart helt nöjd med att sitta inomhus på Carolina och dricka kaffe och beklaga mig över tråktexter och långsamt damma bort, om jag inte har blivit en stenfrusen staty som häxan i häxan och lejonet av c-salens oförskämt låga temperatur. Äh, nu får det för fasen vara helg!

choklad

hallå, hur ofta händer det att man hittar choklad, närmare bestämt en centerrulle, den mörka mörka varianten, i sitt kylskåp? till på köpet när jag har jordens chokladcravingpms!

uppröjning pågår

I förut nämnda uppröjning ingår att ta tag i den något försummade fyrisbloggen. Så jag försöker lära mig saker på riktigt där, och få den att funka och synas lite här och var. Det tar tid. Det tar kraft. Därför blir det inte så mycket här.

Men jag har läst kants Den eviga freden idag, och varit glad åt att han inte är Derrida. Imorgon kommer det fina flodhästbarnet hit på besök så jag borde städa åtminstone lite. Även det ingår i uppröjningen.

Jag drömmer om London igen, precis som en vår för flera år sen när jag var arton år och ville bort. Jag drömmer om någonstans där livet pågår lite mer. Alltid. Men jag vill aldrig bli nöjd.

mat

Potatis, vegschnitzel, saltgurka, morot. Varför glömmer jag så lätt att jag mår bra av mat på riktigt?

Jag försöker röja upp lite i min värld nu.

okej då

dumpadlistan so far: (spontant igår kväll av det som fanns på datorn redan)

Bloody Mother Fucking Ashole
The Dancer (och släng dig i väggen ane, pj is the one)
Piece of My Heart
Traffic (med bitch and animal som ger en lite perspektiv alltid)
Satisfaction (ja med pj och björk såklart, bara brudar här nu)
Send his love to me
Dilate
Untouchable Face
Wasteland (med Montys Loco, tack S, vad gjorde jag utan dig när såna här listor behövs!)


Men ännu mer att min mormor dör nu.


Jag är rätt dyster och har knappast lust att gå på smartseminarium och diskutera Derrida. Vad spelar det för roll?

Men samtidigt, måndagens lunch med fina visioner ger mig hopp om att det går att göra saker och att det finns en plats för mig där. Och nu ångrar jag att jag aldrig sökte den där Indiengrejen som jag tänkte. bara för att.

dobidoo

Solen skiner. Det är snö ute.

Jag har satt upp krokar, börjat borra mina tusen hål.

Jag får inget gjort, men är oförskämt glad ändå och dansar till Supremes på min röda matta.

nu vill sig brödet igen

Det doftar nybakt bröd i mitt kök och kaffet lägger sig på plats någonstans mellan mage och skalle.

Är det helg nu? Nej, det är det inte. Igår gjorde jag ingenting, men försökte med mycket. Tekniska problem är väl en bra beskrivning. Den här dagen är planerad att ägnas åt uppsatsmetod. Metod på ett konstruktivt sätt. Som i hur jag ska gå till väga när jag skriver uppsats, och inte som i saker som jag aldrig kommer att ägna mig åt och som dessutom är tråkigare än regn på sin födelsedag. (och det där var riktat direkt till sociologiska institutionen i Uppsala som en konkret kritik till hur man tänker kring metodundervisning. Och oj vad det kändes skönt att skriva)

Ni som inte har några helgplaner, gå och se De andras liv på Fyris och förundras över hur en film som ska handla om stasi och kontrollsystemet om man kollar på affischen, i slutänden bara handlar om hur män offrar kvinnor. Det spelar ingen roll hur samhällssystemet ser ut, kvinnorna tar i alla fall den mesta skiten. Men det visste ni väl redan, så jag ska inte brandtala så här när det nästan är helg och trevligt och vi alla helst vill glömma världens jävligheter.

Mina helgplaner går ut på att låta mig inspireras som tusan av alla coola brudar på Feministiskt Forum på ABF i Stockholm. Jag ska jobba lite också, och göra en intervju. Och kanske hinna umgås lite där någonstans också.