I förut nämnda uppröjning ingår att ta tag i den något försummade fyrisbloggen. Så jag försöker lära mig saker på riktigt där, och få den att funka och synas lite här och var. Det tar tid. Det tar kraft. Därför blir det inte så mycket här.
Men jag har läst kants Den eviga freden idag, och varit glad åt att han inte är Derrida. Imorgon kommer det fina flodhästbarnet hit på besök så jag borde städa åtminstone lite. Även det ingår i uppröjningen.
Jag drömmer om London igen, precis som en vår för flera år sen när jag var arton år och ville bort. Jag drömmer om någonstans där livet pågår lite mer. Alltid. Men jag vill aldrig bli nöjd.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Känner igen det där sista, London undantaget. Jag har på nåt sätt alltid längtat efter nåt där livet pågår lite mer, i alla fall i perioder. Det är ganska onödigt att hålla på med sånt. Oavsett om man väljer att utforska något annat eller att stanna där man är så bör man nog försöka leva lite mer här och nu. Men det är så svårt. Speciellt om här och nu inte är så jävla roligt alltid.
mmm.. jag längtar ofta efter lite mer, mer som händer. men när det väl så blir jag mest stressad för att jag vill hinna med allt.
Jag vill ofta två motstridiga saker, det ena är att vara där "det händer", det andra är att stänga in mig någonstans där absolut inget händer och leva ett lungt och sunt liv. Vet inte riktigt hur jag ska få ihop det!
Post a Comment