i bergen

Det är mörkt. Jag vaknar tidigt, solen har inte gått upp än, och jag drar på mig en extra tröja och sticker fötterna i skorna. Så mycket ser jag för solen som snart ska gå upp är på min sida av huset. Tänder sen fotogenlampan och går ut i köket. Jag slåss lite med fotogenspisens alla förbannade vekar som sotar sig och som jag måste klippa av för att den ska gå och tända. Försöker bli av med sotet och fotogenet på fingrarna innan jag stoppar ner händerna i degskålen där degen stått och jäst under natten. Jag formar runda plattor, steker så det osar medan jag tittar ut genom fönstret i det lilla köket. Mellan mig och utomhus är det en tunn glasruta, några döda spindlar som vi inte ids ta bort, och damm såklart. Långsamt blir det ljust ute, och jag ser det som jag förut mest bara hörde. Mr Kapinga matar sina grisar, eller drar lite i sitt grönsaksland. Jag hör fortfarande elever som sopar på andra sidan huset. De sopar bort nattens skräp med trädruskor. F. dyker upp, vi äter brödet med jordnötssmör och dricker teet, vattnet är fortfarande varmt sen igår.

Jag minns det som var bra nu. Lugn och kontroll. Men J. och alla andra fina, jag är imponerad över att ni orkar fortsätta. Jag är fortfarande trasig inombords ibland. Men kanske är fortsättningen utvägen?