Vi passar på hela folket nu att lämna våra skärmar och testa det alltmer exotiska riktiga livet. Jag har flanerat i botaniska trädgården idag och återkallat ungdomens drömmar och kanske börjat på nya. Vi satt där på en bänk bland klematis, tulpaner och gräslök och filosoferade som förr. Om kultur och kreativitet och om kollektivt boende som jag så gärna vill.
Uppbrottet, som ju mest är tankens konstruktion, närmar sig med stormsteg, och i samma takt växer frågorna om vad som kommer efter slutet? Varje dag har jag nya planer för resten av livet och varje dag suckar jag i längtan efter stabilitet och äventyr samtidigt. De stora drömmarna vågar jag knappt uttala.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment