Låt oss prata om det kvinnliga begär som bränner igenom både klassmässiga förutsättningar och ideologiska förankringar. Begäret som till synes heterosexuella kvinnor, genom att konsumera exempelvis dyra väskor, riktar mot andra kvinnor.
Hela modehysterin som pågår, och som ibland provocerar mig galet mycket och som ibland drar med mig i hela karusellen och får mig att glömma all konsumtionskritik, är ju en evig fortsättning av högstadiets uppklädning för varandra. Men det som Karin Eder-Ekman gör är att hon placerar det i ett genusvetenskapligt sammanhang på samma sätt som man länge diskuterat mäns homosocialitet.
Just begreppet homosocialitet är intressant. Det används ofta inom genusvetenskapen om män, men jag har sällan hört det om kvinnor. Har vi fortfarande svårt att se kvinnors handlingar med öppna ögon? Tar vi för givet att vi har klarat ut frågan om kvinnors sexualitet och har det öppet framför oss?
Om jag inte hade till uppgift att ägna mig åt systerskapet idag, hade det här varit värt en stunds ytterliggare funderingar. Nu blir det inte så, systerskapstankens betydelse för feministisk kollektiv identitet är en alldeles för hisnande tankebana för att få skjutas undan.
No comments:
Post a Comment