Systerskapets möjligheter

Så här tänker jag idag:

All kritik som finns mot att se kvinnor som en homogen grupp är relevant. Såklart. För kvinnor är inte en homogen grupp. Men behöver det betyda att systerskap är omöjligt?

När man läser genusteori, genusvetenskap får man lära sig all kritik som finns tror jag mot systerskapets möjlighet. Vi matades med information om hur viktigt det är att vi ser kvinnor som mer än kvinnor, hur grundläggande det är att vi ser att vi långtifrån är en homogen grupp. Men ändå.

Ja men ändå. Jag vill att vi inte stannar där! Jag vill gå bortom kritiken, jag vill ha den med mig för att kunna se klart, men jag kommer aldrig någonstans om jag inte kan tro att systerskapet faktiskt betyder något.

Så frågan är nu, hur gör vi? Hur undviker vi att bli paralyserade av olikheten? Hur undviker vi att fastna i teori som bara säger att det inte går, att vi alla har så olika positioner inom maktstrukturerna att det enda vi kan göra är att jobba för vår egen lilla klick och därmed ständigt förtrycka andra?

Hjälp mig nu, jag vill ut ur det här. Jag vet att det går men jag kan inte själv.